Landade, trötta och varma

Flyget var trettio minuter försenat mellan Mumbai och Chennai. När vi väl landat runt halv nio på kvällen blev vi upphämtade av en ung indier. Han som visade sig vara lika mycket globetrotter som vi, eller i alla fall försökte (det är svårt för Indier att få visum). Han  hade definitivt förstått det där med indiskt trafikvett. Störst går först, och sedan kommer den som tränger bäst och tutar mest. Tvåfiliga vägar är lätt trefiliga. Och 360 graders koll är helt livsnödvändigt. Har man mer är tre meter till bilen framför är man en fegis, och det räcker med en decimeter i sidled. Jag undrar hur det kommer sig att bilarna är såpass fina i lacken, men jag gissar att det finns grymt billiga lackerare i Indien.

Efter en timme var vi ute ur centrala Chennai och vägarna blev något mindre trafikerade. Vi andades ut lite. Framme på hotellet upptäckte vi att rummet var tjänligt men knappast mysigt. Vi lärde oss också att roomservice kostar 18 kr för sex skivor orostat rostbröd, en cola, en vattenflaska, två smörpaket och sylt som smakar godis. Vi stupade i säng rätt så snabbt, efter att ha lärt oss att vattenkranen i badrummet lättast sätts på med kranen under handfatet. Såklart!

Vi trodde att det skulle vara varmvatten i duschen och stod rätt så länge och väntade, både med den ena och den andra kranen på för fullt. Inget varmt vatten. Men vi klagar inte för det – kallduschar är väldigt behagligt i denna värmen.

Vi vaknade lagom till frukost nästa dag och testade att äta potatis i curry, men bestämde oss rätt så snabbt för att omelett och rostat bröd är en trevligare start på dagen. Sedan gick vi och tog en tupplur på någon timme eller två.

Det är skönt med semester.


Andra berättelser från vår resa

  • Ann-Marie berättar om norra ThailandAnn-Marie berättar om norra ThailandHär kommer ett brev från Ann-Marie: Vi har nu förlyttat oss till Chiang Mai i norra Thailand. Den vackra tågresan hit tog över tolv timmar och på vägen såg vi hur naturen precis […]
  • Stenkrukor med oklart syfteStenkrukor med oklart syftePlain of Jars ligger i norra Laos. Tvåtusenåriga gigantiska stenkrukor utspridda på stora fält. Ingen vet med säkerhet varför dom är där. Eller varför dom tillverkades. Kanske […]
  • Lugna, fina dagar i Luang PrabangLugna, fina dagar i Luang PrabangDet är märkligt hur till synes små möten kan leda till något större. Våra två nyaste vänner mötte vi på väg in till Laos från tågstationen i Thailand. Vi delade en Tuk-tuk. Sedan en taxi. […]
  • Out of Office – in the jungle on BorneoOut of Office – in the jungle on BorneoJa, vi vet. Det är länge sedan vi lade upp några nyheter. Tanken var att ni skulle få se en fantastisk film från när vi dök på perhentian. Dessvärre ville inte riktigt datorn. Och […]
  • Att sakna eller inte saknaAtt sakna eller inte saknaVad består saknad av, egentligen? Och saknar vi för att vi tror att vi borde sakna, eller har vi ett beroende av vissa saker som vi måste få vår dagliga dos av? Kanske saknar vi egentligen […]

2 Kommentarer

  1. Trafikkulturen känner jag igen ! Chefen och jag var i Bangalore. En morgon lyckades vi korsa gatan utanför hotellet för att kika på stan. Vi kom aldrig över den gatan igen till fots utan fick anlita en taxi.

    • Just har i Mamalapuram ar det nastan okej att korsa vagen eftersom det bara ar enfilig grusvag. Funderar dock paa hur det kommer ga i Pondicherry som vi snart skall till(1.8m invanare). Ett tips fran en sida var att folja en indier over gatan, oavsett om du skall at det hallet eller inte 🙂

Lämna ett svar