Sandiga kameler i Bikaner

Martin, solguden

Kamelsafari gör man främst på två ställen i Rajastan; Jaisalmer och Bikaner. Den förra ligger lite mer svårtillgänglig och är väldigt fokuserad på just safarin medan Bikaner är en större stad där kamelridningen inte är dominerande. Vi valde stor stad och mindre turister. Camelman fick det bli. Priset var 4200 (600 kr) för båda för två dagars kamelridning med övernattning där all mat och transport ingick.

Tvådagars ledd kamelsafari

Så två dagar var vi ute och red i öknen. Inte riktigt den öken jag tänkte mig från början. Den var förvånansvärt grön och enstaka träd och buskar kantade vägen vi skumpade fram på. Grönskan kom av att monsunperioden precis slutat. Om två månader skulle det vara sönderbränt och gult här igen.

Själva ridningen var en ganska enkel historia. Väl uppe satt man hyffsat bekvämt och kamelägaren ledde kamelen hela tiden. Till en början kändes det märkligt att bli ledd, det var lite ”ponnyridning på Ölands djurpark” över det. Men snart kändes det rätt naturligt. Visst skavde sadeln en del, men mest var det bara att hänga med i kamelens gungande gång.

Guidad, musiksatt skumpning genom öknen

Karavanen

Min kamelägare frågade om det var okej att vi samåkte ett tag när han var trött i benen. Självklart gick det bra. Väl uppe guideade han mig och berättade om sitt liv. Han var av jordbrukarkasten och skulle gifta sig om sex månader. Äktenskapet var ordnat av föräldrarna och han skulle inte få se bruden i verkligheten innan giftemålet. Han fortsatte berätta om hur hans vardag såg ut, vad han odlande på sin åker och hur han arbetade med kamelsafari två tredjedelar av tiden och resten var bonde.

Ett tag satt vi båda och lyssnade på musiken på hans mobiltelefon genom varsin hörlur. Medan kamelen sakta lunkade på såg jag ut över sanddynerna och lät mig tas med i den indiska popmusiken. Texterna handlade antingen om en pojke som saknade sin flickvän och berättade att ”nu åker jag till dig”, eller en man som saknade sin fru och som berättade att ”nu åker jag till dig”. Nått sånt var det enligt min kamelförare. Skillnaden verkade vara att den gifta mannen lät något mer moloken och deprimerad. Varför fick jag aldrig veta.

Under bar himmel

Natten sov vi på taket till ett av husen vi stannade vid ute i öknen. Under bar underbar himmel sov vi med fladdermössen flygandes ovanför. Det var fantastiskt!

Dag två begav vi oss tillbaka till civilisationen. Första passet var tre timmar och vid lunch dukades det som vanligt upp stolar och bord med duk på. Fint skall det va! Kamelförarna lagade fantastisk mat och bakade chapatis till oss. Efter lunch och siesta var det bara några timmar kvar tills vi var framme i sista byn där vi blev upplockade med jeep och körda tillbaka till vårt guest house. Trötta. Solbrända. Och med kameldoft i håret.


Andra berättelser från vår resa

  • Tillbakablick: Taj MahalTillbakablick: Taj MahalVi är i ett månadslångt retreat i Nepal. Tillbaka 12/12. Detta är ett automatpublicerat inlägg vi skrev innan vi gick in. Så ni inte glömmer bort oss.   Även med huvudvärk […]
  • Frukost på 4200 meters höjdFrukost på 4200 meters höjdDet är förbannat kallt. Jag har en funktionströja, en fleacetröja och en jacka på mig. Ändå fryser jag lite. Klockan är inte mer än runt sex på morgonen. Här går lägger man sig tidigt för […]
  • Grönt te i DarjeelingGrönt te i Darjeeling - No sugar for green tea, säger hon. Jag mumlar tillbaka godkännande, men hon har redan vänt sig om och burit bort sockerfatet. Det var ingen fråga tydligen. Grönt te utan socker […]
  • Backwaters i Alleppey och slut på IndienBackwaters i Alleppey och slut på Indien Det är svårt att nämna Kerala utan att komma in på Backwaters. Dessa är kanaler och sjöar som vindlar mellan djungel, risfält och byar precis innanför kusten, och här kan man åka på […]
  • Semester i VarkalaSemester i Varkala Varkala är turisttillhållet för backpackers och de som vill ha något mindre turistigt än Goa. Här ligger restauranger med fritt WiFi vägg i vägg med affärer som säljer […]

Lämna ett svar