Semester i Varkala
Varkala är turisttillhållet för backpackers och de som vill ha något mindre turistigt än Goa. Här ligger restauranger med fritt WiFi vägg i vägg med affärer som säljer indieninspirerade etnokläder. Allt ackompanjerat av mjuk trance och vågornas rytande från stranden nedanför klipporna. Här är det enkelt att vara, trots att mat och annat nästan är dubbelt så dyrt som i Puri. Vi bor finare för mindre pengar dock, så det är väl värt det!
Första timmen i Varkala när vi gick omkring med våra tunga ryggsäckar och letade efter ett rum så mötte vi en vän, Markus, från tiden på Root Institute i Bodhgaya. Märkligt att just han gick just där just då. Markus är en hängiven Wing Tsun-utövare vilket gav Martin utmärkt tillfälle att träna lite. Efter fem års uppehåll insåg Martin att träning ger färdighet och ingen träning ger blåmärken. I alla fall när det gäller Kung Fu.
Vi stannade läääänge i Varkala. Fyra veckor nästan exakt. Martins gjorde en 10-dagars Ayurvedisk kroppsbalanserings/rensningskur. Vi tänkte gå den båda två, men efter första dagen bestämde sig Madeleine för att det inte var hennes kopp te. Alldeles för mycket olja och för hafsig massage – Martins massör verkade göra ett mycket bättre jobb, dock. Så under tiden Martin fick örtmediciner och varm olja blev Madeleine ompysslad med annan massage, fotvård och shopping.
Julaftonen hade vi spanat in utlovade pepparkakor på en svenskinspirerad restaurang, och snart satt vi med några andra svenskar – vi träffade Victor från Kungsbacka, och paret Sofia och Johan från Växjö och någonstans-mellan-Karlskrona-och-Ronneby. Maten var god, sällskapet mycket trevligt, och pepparkakorna fantastiska! Och världen är allt bra liten när man kan diskutera Varlakiosken i Indien.
Resten av dagarna i Varkala ägnade vi åt böcker, badande, scooterfärder, Amma-besök, äta allsköns nyfångad fisk och räkor, ha trevligt med nyfunna vänner, träning och meditation. Och vila! Det är otroligt vad mycket vila man behöver när man har semester… i vanliga fall jobbar man fem dagar och har två dagars ledigt. Men när man är på semester går man på högvarv alla dagar i veckan. Inte konstigt att kroppen tar slut ibland.
Det var med blandande känslor vi lämnade Varkala. Det var ju lugnt och skönt att slippa bära omkring på packning, slippa vara backpackers och bara ha semester. Men som alltid så är det trögast innan allt är packat och klart, och det var med hisnande förtjusning vi satte oss i rickshawn på väg till tåget som skulle ta oss en liten bit norrut, till Alleppey. Vi var på väg! Igen!