Med fräscha ögon i Bangkok

Återförening

”Om barnen inte är där när vi kommer, så ska de få stryk!” hade Ann-Marie (Martins mamma) sagt till Kristen (Madeleines pappa) när de steg av flyget i Bangkok i onsdags förra veckan.

Samtidigt tog vi tåget till Bangkoks flygplats. Lite försenade efter att ha bytt hotell precis innan joggade vi upp till ankomsthallen där vi snart skulle se Ann-Marie och Kristen komma ut. Vi hade tur – de som kom med samma flyg hade precis börjat strömma ut.

Vi väntade.
Och väntade.
Och väntade.

Efter en halvtimme ringde vi upp dem, och fick reda på att de hade blivit visade ut till en annan ankomsthall, och undrade vart vi hade tagit vägen. Innan vi hade fått reda på exakt var de var så tog pengarna slut på vårt thailändska telefonkort. Tre varv runt flygplatsen och ett nyladdat telefonkort senare var de fyra musketörerna äntligen förenade – och vi slapp stryk, trots allt!

Förstagångsresenärens summering

Martin upplyser om upplysning

Nu har vi lämnat Bangkok för Chiang Mai, i norra Thailand. Vi är nyfikna på vad Ann-Marie tycker om resandet. Vi vill se vad hennes förstagångsögon ser i Thailand. Så vi sätter oss ner och frågar henne vilket  som är det starkaste intrycket av huvudstaden hittills. ”Bangkok är fylld med trevliga, leende människor,” säger hon. ”Alla hälsar, öppnar dörrar och är glada när de ser oss. Vi känner oss som kungar!”

”Och det är så mycket av allting. Det finns många sevärdheter, det är mycket folk, mycket varmt, stora köpcenter, mycket trafik… Men vi har så roligt!”

Vi frågar sedan vilka tre saker hon minns bäst från sina första dagar. Hon tänker efter en stund. ”Båtturen, ” säger hon sedan.
Den andra dagen tog vi kanalbåten till Wat Pho, det största templet i Bangkok. Här finns bland annat Reclining Buddha i all sin förgyllda prakt. ”Det fanns många olika sorters båtar, och det var rätt så skitigt. Dessutom hade de ingen gräns för hur många de tryckte på båten. Vi stod som packade sillar. Men det var ett vackert tempel! Sedan minns jag köpcentren. Så stora – alltså vi hade aldrig hittat runt där utan guider! Och sen massagen vi tog på ett av dem, på MBK. Det gjorde ont i början, men sedan försökte jag slappna av. I köpcentrena gick vi till frisören också. Det var verkligen en superbra julklapp och födelesedagspresent! Jag har gått till tre olika frisörer hemma, men här är de i en annan liga. Proffsigare, och tog tid på sig. Halv tio på kvällen var vi klara.”

Mixad mat och plocke-mat

Plockemat

Så var det maten, då. Vilken mat har varit godast hittills?

”Japanskt!”, säger Ann-Marie. ”Jag fick en kyckling med teriyakisås. Och snabba är de med att leverera maten till bordet. Det är fräsch mat här. Hittills har jag ätit indiskt, thailändskt, japanskt, vietnamesiskt…”

Och den berömda currykrabban? Den som serveras på en av Somboons restauranger i Bangkok?

”Ja, jo currykrabba också! Det var en hel krabba som de hade delat upp och serverade i en jättegod sås. Först trodde vi att det var gult grynigt ris. Det var verkligen plockemat – krabban tog en hel timme att äta upp.”
På lördagen åkte vi till Chatuchaks marknad. Det är mer än 8000 permanenta små butiker i loppmarknadsskepnad, med 200 000 besökare varje helg.

”Den var häftig! Vaddå, Holje marknad? Men tyvärr hann vi inte titta på allt…”

Tågresa norrut

Tågresan upp till Chiang Mai satte punkt för Bangkok denna gången. Det var en 12,5-timmars färd, från halv nio på morgonen, i sällskap av A/C , ätbara munkar, drickyogurt och svenskt knäckebröd med räkost.

”Den var trevlig. De körde inte så fort, så man kunde se en massa på vägen. Risodlingar och berg, och byar. Och det var skönt att man kunde sova. Efter Bangkok så behövdes det!”

Sist så undrar vi om Ann-Marie har några tips till förstagångsresenärer?
”Ha någon som hjälper dig med transporterna om du inte är van. Lär dig hur tunnelbana och skytrains fungerar. Vissa tider på dagen är taxin för långsam, så då är det bättre att ta sig runt över eller under mark. Och ha alltid med dig hotellkortet så du hittar tillbaka. Det är bra att ge till taxichafförer som inte hittar så de kan ringa och fråga efter vägen.”

Så det är alltså det som en nybörjarresenär ser i Bangkok. Det är detta som fastnade mest på Ann-Maries nya ögon. Nästa anhalt är Chiang Mai.


Andra berättelser från vår resa

  • Tillbakablick: Hur man njuter i BangkokTillbakablick: Hur man njuter i BangkokVi är i ett månadslångt retreat i Nepal. Tillbaka 12/12. Detta är ett automatpublicerat inlägg vi skrev innan vi gick in. Så ni inte glömmer bort oss. När jag hör att någon vi träffar […]
  • Jag kastar loss från BangkokJag kastar loss från Bangkok Vi packar. Igen. Ibland känns det som resande är ett långt pärlband av ankomster och avgångar. Början och slut. Sedan ny början och nytt slut. Som allt annat då. Imorgon lämnar vi […]
  • Ann-Marie berättar om norra ThailandAnn-Marie berättar om norra ThailandHär kommer ett brev från Ann-Marie: Vi har nu förlyttat oss till Chiang Mai i norra Thailand. Den vackra tågresan hit tog över tolv timmar och på vägen såg vi hur naturen precis […]
  • Fantastiska Fyran splittar uppFantastiska Fyran splittar uppEtt avslutande brev från Ann-Marie Nu har vi fått känna på värmen och fuktigheten i Thailand. Efter en och en halv timmes flygresa från Chiang Mai landade vi på Koh Samui. Här […]
  • Tre stora städer: Hyderabad – Delhi – JaipurTre stora städer: Hyderabad – Delhi – Jaipur Efter Puducherry stack vi äntligen norröver. Först till Hyderabad med skränig nattbuss som visade Bollywoodfilm klockan tolv på natten, med medsångare även i bussen. Trötta och varma […]

3 Kommentarer

  1. Så mysigt med besök och så fina ni blev i håret :o)

  2. vilken gladje 😉 kram! bk nasta
    hoppas ni har det riktigt bra
    ska lasa sen!

Lämna ett svar