
Overkligt
För snart 19 månader sedan begav vi oss till Kastrup för att börja Resan. Och nu, när det är så lite kvar så är det inte utan att vi undrar om vi verkligen tog vara på tiden. Gjorde vi allt det där vi skulle? Vi var ju aldrig i Varanasi, eller Goa. Inte ens på Koh Tao, som jag verkligen såg fram emot innan vi åkte. Ingen yogautbildning blev det. Mindre bokskrivande än jag hade planer för. Och andra små projekt.
När man är i ett stressat sinnestillstånd kan man göra upp hundratals fantastiska planer. Och nu skulle vi ha All Tid I Världen att sjösätta dem. Men när tiden gick försvann det stressade. Vi hade ju trots allt all tid i världen. Och saker som lät viktiga i början slutade kännas viktiga.
Fram tills nu.
På två veckor ska jag i ilfart skriva på min bok. Göra planer för allt som vi vill ta tag i när vi kommer hem. Smyckesverkstad, musik, aktiehandel, bloggar, träning. För när vi kommer hem så kommer vi inte att ha all tid i världen längre, så vi måste noggrant designa det liv vi vill ha. Vi funderar på om det inte hade varit lättare att bara vinna på lotto.
Jag undrar om alla känner så här i slutet på en långresa. Att det trots allt inte fanns tillräckligt med tid. Men om vi inte hade all tid i världen så skulle vi nog ha pinnat på snabbare. Haft mer fixerade planer. Åkt till Varanasi, Goa och Koh Tao. Frågan är om vi verkligen skulle ha fått ut mer av resan, eller om det bara var en inbillning. Det är den inre resan som är betydelsefull, och den gör vi nog mer noggrannt nu när vi upptäcker hur stressande det är att känna sig ofärdig, ha beslutsångest och fundera på om vi ska åka till Koh Tao eller inte.
Jag tror till och med att det kan bli en semester att komma hem.
Vi ses snart.
Andra berättelser från vår resa
4 Kommentarer
Haha! Jag ryser :), jag känner verkligen igen med i vad du beskriver! Jag kände så också veckorna innan jag skulle hem från indien :).
Ni är iaf hjärtligt välkomna hem!! 😀 ser fram emot att träffa er!!!
Nu börjar våren komma här hemma!! 😀
Kram
Det känns mindre rysligt att komma hem när man vet att fina vänner väntar :). Och skynda gärna på våren där uppe, allt du kan!
”Vacation to come home.” Wonderful thought, Madeleine!!!! I’ve enjoyed your blogs and pictures. My best to the both of you!
Thank you so much, Bill, you are a great friend to have! Our best to you as well 🙂