Inlägg taggade "Meditation"

Tio dagar i strikt tystnad

Matsalen från kvinnornas sida, notera skärmen

– Ledsen att avbryta festen, men det är dags för män och kvinnor att separeras nu.

Deltagarna till Vipassanakursen, eller Goenka-retreatet som det ibland kallas efter grundaren, reser sig upp från marken och säger hejdå till sina vänner och flickvänner. Vi ska lära oss en specifik meditationsteknik, och det gör vi bäst utan distraktioner. Jag och Martin sitter för oss själva. Vi reser oss också, säger hejdå och ler. Vi kommer inte att få prata med varandra på nio dagar, men det är tryggt att veta att han finns här.

– Vi hörs igen dag tio, säger jag. Jag längtar redan.

Sedan går jag över till kvinnornas matsal. Den är avdelad från männens med en vägg. Utanför står några skärmar så att man möjligtvis kan se fötterna på männen. Om man tittar, vill säga. Det bör man inte. Vi ska ha så kallad nobel tystnad. Ingen kommunikation mellan några elever, på något sätt. När du promenerar, ha blicken fäst på marken framför dig. Givetvis ingen telefon eller andra störande objekt, som böcker och skrivmaterial.

Vi får middag och instruktioner, samt en timmes meditation, och sedan är det läggdags.

Mitt rum, nummer F5

Enkla rum, finare än i Indien

Rummet är spartanskt, nästan tomt. Men man har egen toalett och dusch. Kallt vatten såklart, men det finns en spann så man kan hämta varmvatten från en beredare utanför. På en murad brits längs ena väggen ligger en tjock madrass. Längs den andra hänger en tvättlina över en liten klädhylla. Det är tryckande varmt, men takfläkten gör åtminstone att luften rör sig. Jag har definitivt bott i sämre rum på den här resan.

Under nio dagar följer sedan ett strikt meditationsschema. Klockan ringer fyra på morgonen, sedan mediterar vi i två timmar. Halv sju är det frukost och vila, sedan mediterar vi i tre timmar till. Klockan elva är det vegetarisk lunch och för gamla elever, däribland Martin, det sista målet mat för dagen. Vila en timme, sedan meditera i fyra timmar. Klockan fem är det te. Jag, som är en ny elev, får frukt och kan ta mjölkpulver i min dryck. Det blir oftast en kopp varm, söt choklad. Martin får vatten med pressad citron i.

Efter en kort paus mediterar vi igen innan vi får se en instruktionsvideo med Goenka som berättar vad vi ska göra, och varför det är bra. Vi avslutar med en halvtimmes meditation innan det är dags att gå och lägga sig. Klockan tio ska alla lampor vara släckta. Och med tanke på att vi väcks fyra nästa morgon, så är de det.

Jämnmod till allt som sker

Meditationerna går till på följande sätt: de första tre dagarna ska man vara uppmärksam på sin andning, och hur det känns i och nedanför näsan när man andas. Om tankarna flyger iväg, vilket de ofta gör, så andas man hårdare i någon minut så att man fokuserar på andningen, och går sedan tillbaka till normal, oförändrad andning. Den fjärde dagen börjar man med så kallad kroppsskanning. Man fokuserar på ett område stort som en femkrona på toppen av huvudet, och förflyttar sedan uppmärksamheten en liten bit i taget tills man har gått igenom hela kroppen, från topp till tå. Det man fokuserar på är vad det finns för känselintryck – beröring av kläder, luft, hetta, kyla, smärta, kliande, eller mer subltila vibrationer eller pirrningar. Det spelar ingen roll vad man känner, så länge man tar det med jämnmod. Det är nyckelordet. Jämnmod.

Allt förändras hela tiden, så det är lika bra att vara OK med det. Smärtan kommer och försvinner. Subtila vibrationer går över i vanligare känselintryck som klädernas beröring. Håll inte fast vid någon känsla, leta inte efter något, och önska inte att det vore annorlunda. Allt förändras. Jämnmod.

Stora meditationsalen utifrån

Med dagarnas gång får vi nya utmaningar och instruktioner. Svep igenom kroppen snabbare, del för del. Ta sedan båda armarna på en gång. Båda benen på en gång. När du kommit till tårna, börja nedifrån och gå upp till hjässan istället, och fortsätt från topp till tå, tå till topp.

Ungefär varannan dag blir vi kallade fram till meditationsledaren, en liten indier, som frågar oss hur det går. Känner vi några sensationer? Jaha, vilka då? Fortsätt, det går bra, kom ihåg att ta allt med jämnmod.

Trist, tråkigt och ibland rätt okej

Vissa dagar är de längsta, tråkigaste, gråaste, mähäigaste dagarna jag någonsin har varit med om. Jag sitter på en meditationskudde i nästan 12 timmar per dygn medan sekunderna tickar iväg från mitt liv. Jag får panik över att jag redan är 32 år och att jag inte utnyttjar varje andetag till att föra mig framåt i livet.

Andra dagar, någon timme per dag, går meditationen enligt instruktionerna och det känns rätt så intressant att vara här. Men det är ändå med stor lättnad som jag säger hej till Martin den tionde dagen. Alla pratar glatt efter tystnaden, det blir rena hönshuset av kackel i matsalen. Morgonen därpå är det städning och sedan är vi fria.

Goenka sade att kursen är bra för oss, alla går härifrån glada. Jag tänker i mitt stilla sinne att det är lättnad över att äntligen komma härifrån. Men det är väldigt speciellt att komma så nära sig själv, lära känna sig själv när det inte finns några störande moment runtomkring. Sina farhågor, förhoppningar.

Kommer vi att gå in i ett nytt Goenka-retreat?

Ja.

Men inte denna månaden.

Gången till meditationssalen, kvinnornas rum till vänster

Läs mer

Hipp, Hipp, Hurra (tystnad)

Idag fyller jag år.

Trettiotre.

En ganska bra ålder. Speciellt om man året innan fyllde trettiotvå.

Många åker bort när de fyller år. Jag åker Hit. Hit här och nu.

Så nu går vi in i ett 10-dagars tyst meditationsretreat.

Vi hörs igen 25:e Juni.

Lagom till sill och nypotatis.

//Martin

Läs mer

Tystnaden över – med råge!

Nu ligger vi långt efter med inläggen. Sedan vi skrev sist så har följande hänt:

  • Vi har varit inne 8 dagar på centret Nilambe (gick ut ett par dagar tidigare)
  • Vi har gått omkring i Kandy, denna vackra bergsstad med sjö i mitten på Sri Lanka
  • Vi har tagit flyget från Sri Lanka till Bangkok och bott i våningssäng med okända men trevliga människor
  • Vi har fått nobelt besök i en hel vecka av vännerna Lena och Fredrik  innan de reste vidare till Australien
  • Vi har irrat runt på Bangkoks flygplats och letat efter försvunna föräldrar (eller rättare sagt, felplacerade föräldrar i förhållande till barn)
  • Vi har upptäckt hur skönt det är med AC på rummet. AC for the win! (När det inte blåser en rätt i nacken när man ska sova)

Men först är först. Och först kommer Nilambe.

Utsikt!

En meditations-oas för icke-munkar

Vi står på vad som i ögonblicket känns som världens farligaste buss. Bromsarna fungerar knappt, det är så smockfullt med folk att vi balanserar i mittgången på en fot, med andra foten på någon annans fot, och hänger i räcket ovanför. Armarna värker när bussen svänger i bergskurvorna och man får hela folkmassan i ryggen. Vid varje busshållsplats trycker inkastaren på fler och fler. Gamla kvinnor, män, skolbarn med sina stora ryggsäckar. En liten pojke ligger och sover på Martins ryggsäck framme vid föraren. Vi funderar allvarligt på att kasta av inkastaren vid nästa busshållsplats. Jag känner hur paniken växer när folk klämmer sig ur bussen vid stoppen (för ingen kan ju gå av för att underlätta – det vore för enkelt) och jag tänker på våra stora ryggsäckar. Hur i hela fridens namn ska vi lyckas ta oss genom bussen med dem?

Men allt löser sig, såklart. Vi får till och med med oss ALL packning som vi kom ombord med. Med genomsvettiga tröjor åker vi de sista kilometrarna uppför teodlingarna med en tuk-tuk. Och plötsligt lägger sig lugnet.

Trädgård med gångstigar för gående meditation

Vi har hamnat i en tyst oas gjord av små gångar, trädgårdar, träbyggnader och fint skrivna skyltar, nedanför en tallskog och med utsikt över en dal med omgivande berg. Det är eftermiddagsfika, och småprat från den enda tillåtna pausen i tystnaden sipprar ner från matsalen när vi lägger av oss våra väskor och skriver in oss på kontoret.

Reglerna är många, men enkla. Var tyst. Gå inte utanför centret (för kvinnor, det kan vara farligt). Klä dig modest och täckande. Var med på gruppmeditationerna. Håll ditt rum rent. Hjälp till när det är arbetsmeditation. Var på ditt rum efter sista meditationen för dagen. Håll kontakt med motsatta könet till ett minimum.

Efter inskrivningen blir våra liv schemalagda. Schemat och små påminnelser om reglerna sitter på anslagstavlor och i rummen. ”Silence is beautiful”, ”Come with empty hands, leave with empty mind”.

En dag på Nilambe

Klockan 04.45 ljuder ett trummande ner till sovbyggnaderna. Ljudet kommer från en gigantisk träklocka uppe vid matsalen. Jag tänder min pannlampa, klär på mig ordentligt och går till tvättstället vid kvinnornas toaletter för att borsta tänderna. Det är kallt och mörkt. De flesta går omkring med pannlampor, och vi ser ut som små rymdvarelser med lysande ögon när vi i tystnad gör våra morgonbestyr.

05.00 till 06.00 är första meditationen. Grodorna spelar en serenad för mig från dammen i trädgården när jag går upp till meditationshallen. Jag tar en plats på en av de tre bänkarna längs väggarna. Vid kortväggen längst bort står ett altare med en buddha och blommor, och en sittkudde för läraren. Ett litet ljus är tänt. Jag njuter av att inte behöva göra något mer ansträngande än att sitta ner och bara vara uppmärksam på min andning den första vakna timmen.

Yoga en uppskattad paus i sittandet

Männens tvättstuga

Efter första meditationspasset vankas morgonthe och sedan Medvetna Rörelser, även känt som Yoga. Sedan är det frukost. Gröt med dadlar, banan och jordnötter, alternativt ris och curry. Sedan arbetar vi med det som behövs vid centret: sopar gångar, krattar gräs, rensar ogräs, bränner toalettpapper, svabbar dusch- och toalettgolv, håller våra rum rensopade, tvättar våra kläder. Därefter är det dags för nästa gruppmeditation innan det är egen meditationtid.

Vegansk lunch

Sittplatser utanför matsalen

När lunchtid trummas ut vid 12 är jag riktigt hungrig. Det bjuds oftast på ris med två olika sorters varma grönsaks- eller sojaröror och sallad, med frukt till efterrätt. Några dagar får vi besök av hungriga apor som hoppar omkring eller tittar på oss med lagom utmanande blickar.

Eftermiddagen börjar med egen tid, och efter det är det mer gruppmeditation innan vi får en halvtimmes Medvetet Pratande (inget skvaller eller annat meningslöst prat) med eftermiddagsthe i handen. Mer yoga och arbetstid följs av kvällsthe med skorpor. Sist på schemat står chanting och kvällsmeditation. Chantingen, vilket innebär att man sjunger/mässar buddhistiska texter på språket pali, är väldigt stämningsfull med massor med tända ljus och sittkuddar på golvet i meditationshallen. Det hade varit ännu mer stämningsfullt om inte lärarna hade varit tondöva.

Tidig kväll

Efter klockan 20.00 står rymdvarelserna och borstar tänder igen, och sedan skall man vara på rummet tills läggdags. Vilket inte kom långt därefter…

Kort så var det väldigt avslappnande att vara på Nilambe. Naturen var vacker, meditationsläraren väldigt bra och omhändertagande, maten god, fridfullheten välbehövd… Om vi hamnar på Sri Lanka igen så kommer vi att åka upp dit och göra ett nytt retreat. Och förresten… vi tog en tuk-tuk heeeela vägen tillbaka till Kandy. Det var det värt!

Läs mer

Tillfälligt avbrott – in i tystnaden

Så var det dags att gå in i tystnad igen. Idag åker vi till Nilambe för att meditera i 10 dagar. Inget internet. Ingen ström. Ingen mobiltelefon.

När vi hörs nästa gång har vi tagit oss till Bangkok. Eventuellt mellanlandat i Nirvana.

Vi hörs.

Läs mer

I Buddhas fotspår i Bodhgaya

Buddhor på stupa vid Nalanda

Vi bestämde oss redan dagen efter vår kurs på Tushita att vi ville studera våra sinnen ännu mer. Efter några dagars pusslande med busstidtabeller och flygbiljetter åkte vi ner till Bodhgaya och Tushitas systercenter Root Institute.

Bodhgaya är den heligaste platsen inom buddhismen. Här under Bodhiträdet blev Buddha upplyst för tvåtusen femhundra år sedan. På den platsen finns idag, förutom trädet, en park med ett stort tempel, bönehjul och stupor. Här i parken mediterar man, gör prostrationer eller bara går runt och känner den magiska atmosfären. Dagens träd kommer från en stickling från trädet som Buddha satt under. Detta då en avundsjuk drottning valde att bränna ner trädet när hennes man kung Ashoka blev för intresserad av buddhismen. Som tur var så fanns redan en stickling på Sri Lanka, som man kunde återplantera här. Det är runt detta jättelika fikonträd som byn Bodhgaya har växt fram.

Bodhgaya ligger i en av de fattigaste staterna av Indien, Bihar. Den dammiga pilgrimsplatsen ligger mellan Varanasi och Calcutta (Kolkata). Här finns tempel i alla smaker. Från mystiska tibetanska tempel med läskiga bilder på demoner till ståtliga thailändska tempel med gyllene drakar och en bild på kungen framme vid altaret. Hit kommer pilgrimer från hela världen och många lärare håller undervisning här. I december kommer Dalai Lama hit och då förväntas det kommer mellan 200.000-500.000 hit för att ta del av undervisningen.

Root Institute ligger en bit från huvudbyn och består av en huvudbyggnad, två tempelbyggnader och flera mindre byggnader för logi. Det var här vi under tio dagar studerade hur sinnet fungerar. Dagen började klockan sex på morgonen och sedan var det meditationer, diskussioner och föreläsningar fram till kvällen.

Huvudsakligen undersökte vi tre frågor om medvetandet:

  • Vad består sinnet av? (The Knower and the known)
  • Vad består jaget av? (Kallade de fem aggregaten: Kropp, känslor, perception, tankar och medvetande)
  • Hur fungerar sinnet, vad leder till lycka och vad leder till lidande? (Mentala faktorer – 51 olika, typ ilska, avundsjuka, omtanke och uttråkning)

Efter djupdykningen in i våra psyken var vi väldigt nöjda och hade fått flera nya vänner. Två av dem bjöd in oss på en utflykt några dagar senare till några kända pilgrimsplatser. Med på utflykten var även en av våra lärare från kursen, Yarphel. Han har varit munk i sisådär femton år.

Martin mediterar i samma grotta som Buddhas främste elev.

Vi begav oss till platser som där Buddha levt och lärt ut. Det kändes magiskt att sitta i samma grotta som Buddha mediterat i. Att sitta och läsa och reflektera över den viktigaste texten inom buddhismen, Hjärtsutran, på samma plats som Buddha gav den 2 500 år tidigare var verkligen mäktigt! Plötsligt kändes Buddha inte som en sagofigur längre, utan en man som har levt och gått och pratat just här, i denna verkligheten.

På samma plats Buddha suttit satt nu en tjej från Kullavik och en kille från Vilshult. Funderades över samma frågor som honom. Vem kunde ana det?

Läs mer
Sida 1 av 11