Inlägg taggade "retreat"

En ny månad, en ny världsbild

En månad på Kopan Monastery i Kathmandu försvinner mellan ett ögonblick och nästa.

Vi är här för att lära oss hur en gren av den tibetanska buddhismen säger att man gör för att bli upplyst, och novemberkursen är välbesökt – 250 andra sökare lär sig att karma är en naturkraft såsom gravitation, fast för sinnet, och att vi måste ha rätt intention i allt vi gör för att bli lyckliga.

Schemat innehåller två timmar meditation, drygt fem och en halv timme lektioner i tibetansk buddhism, en timmes diskussion i smågrupper och lite fritid för tvätt och städning. Från fem på morgonen till nio-tio på kvällen. På förmiddagarna är det tystnad, men efter lunch får vi prata med varandra. Och dagarna försvinner.

Visst, ibland går det långsamt. Speciellt under de nio dagar när vi bara får mat en gång om dagen. Å andra sidan blir utspädd chokladmjölk och maltdryck oväntat efterlängtade frukostar och middagar.

Vi skulle nu kunna gå in på mer detaljerade beskrivningar om templet och omgivningarna som har varit vårt hem i en månad, men vi visar det med bilder istället…

Läs mer

Ytterligare en inre resa

Det är nog inte för alla, men för oss är det en annan typ av äventyr. Efter femton månaders resande ute i världen skall vi i en månad vara resande inne i världen.
Imorgon går vi in i ett månadslångt retreat. In i ett tibetanskt kloster strax utanför Katmandhu. En månad av studier och meditationer.

Reglerna är ungefär som de brukar. Fem budord, tystnad hela dagen förutom en timmes diskussionsgrupp på eftermiddagen, upp tidigt, lägga sig tidig. Enkel mat och enkelt boende.

Den stora frågan är kanske varför vi gör detta istället för att resa till säg Bali? Just så här kvällen undrar vi lite. Vi får se om vi har ett bra svar när vi kommer ut igen. Lagom till Lucia.

Bloggen kommer inte vara helt tyst. Vi har skrivit små tillbakablickar. Saker som hänt på resan som inte riktigt passat in i andra inlägg. De är skrivna i förväg och kommer ploppa upp på bloggen på torsdagar. Helt automatiskt utan att vi är ens i närheten av en dator. Så att ni inte helt glömmer bort oss alltså.

På återseende i December!

Läs mer

Tio dagar i strikt tystnad

Matsalen från kvinnornas sida, notera skärmen

– Ledsen att avbryta festen, men det är dags för män och kvinnor att separeras nu.

Deltagarna till Vipassanakursen, eller Goenka-retreatet som det ibland kallas efter grundaren, reser sig upp från marken och säger hejdå till sina vänner och flickvänner. Vi ska lära oss en specifik meditationsteknik, och det gör vi bäst utan distraktioner. Jag och Martin sitter för oss själva. Vi reser oss också, säger hejdå och ler. Vi kommer inte att få prata med varandra på nio dagar, men det är tryggt att veta att han finns här.

– Vi hörs igen dag tio, säger jag. Jag längtar redan.

Sedan går jag över till kvinnornas matsal. Den är avdelad från männens med en vägg. Utanför står några skärmar så att man möjligtvis kan se fötterna på männen. Om man tittar, vill säga. Det bör man inte. Vi ska ha så kallad nobel tystnad. Ingen kommunikation mellan några elever, på något sätt. När du promenerar, ha blicken fäst på marken framför dig. Givetvis ingen telefon eller andra störande objekt, som böcker och skrivmaterial.

Vi får middag och instruktioner, samt en timmes meditation, och sedan är det läggdags.

Mitt rum, nummer F5

Enkla rum, finare än i Indien

Rummet är spartanskt, nästan tomt. Men man har egen toalett och dusch. Kallt vatten såklart, men det finns en spann så man kan hämta varmvatten från en beredare utanför. På en murad brits längs ena väggen ligger en tjock madrass. Längs den andra hänger en tvättlina över en liten klädhylla. Det är tryckande varmt, men takfläkten gör åtminstone att luften rör sig. Jag har definitivt bott i sämre rum på den här resan.

Under nio dagar följer sedan ett strikt meditationsschema. Klockan ringer fyra på morgonen, sedan mediterar vi i två timmar. Halv sju är det frukost och vila, sedan mediterar vi i tre timmar till. Klockan elva är det vegetarisk lunch och för gamla elever, däribland Martin, det sista målet mat för dagen. Vila en timme, sedan meditera i fyra timmar. Klockan fem är det te. Jag, som är en ny elev, får frukt och kan ta mjölkpulver i min dryck. Det blir oftast en kopp varm, söt choklad. Martin får vatten med pressad citron i.

Efter en kort paus mediterar vi igen innan vi får se en instruktionsvideo med Goenka som berättar vad vi ska göra, och varför det är bra. Vi avslutar med en halvtimmes meditation innan det är dags att gå och lägga sig. Klockan tio ska alla lampor vara släckta. Och med tanke på att vi väcks fyra nästa morgon, så är de det.

Jämnmod till allt som sker

Meditationerna går till på följande sätt: de första tre dagarna ska man vara uppmärksam på sin andning, och hur det känns i och nedanför näsan när man andas. Om tankarna flyger iväg, vilket de ofta gör, så andas man hårdare i någon minut så att man fokuserar på andningen, och går sedan tillbaka till normal, oförändrad andning. Den fjärde dagen börjar man med så kallad kroppsskanning. Man fokuserar på ett område stort som en femkrona på toppen av huvudet, och förflyttar sedan uppmärksamheten en liten bit i taget tills man har gått igenom hela kroppen, från topp till tå. Det man fokuserar på är vad det finns för känselintryck – beröring av kläder, luft, hetta, kyla, smärta, kliande, eller mer subltila vibrationer eller pirrningar. Det spelar ingen roll vad man känner, så länge man tar det med jämnmod. Det är nyckelordet. Jämnmod.

Allt förändras hela tiden, så det är lika bra att vara OK med det. Smärtan kommer och försvinner. Subtila vibrationer går över i vanligare känselintryck som klädernas beröring. Håll inte fast vid någon känsla, leta inte efter något, och önska inte att det vore annorlunda. Allt förändras. Jämnmod.

Stora meditationsalen utifrån

Med dagarnas gång får vi nya utmaningar och instruktioner. Svep igenom kroppen snabbare, del för del. Ta sedan båda armarna på en gång. Båda benen på en gång. När du kommit till tårna, börja nedifrån och gå upp till hjässan istället, och fortsätt från topp till tå, tå till topp.

Ungefär varannan dag blir vi kallade fram till meditationsledaren, en liten indier, som frågar oss hur det går. Känner vi några sensationer? Jaha, vilka då? Fortsätt, det går bra, kom ihåg att ta allt med jämnmod.

Trist, tråkigt och ibland rätt okej

Vissa dagar är de längsta, tråkigaste, gråaste, mähäigaste dagarna jag någonsin har varit med om. Jag sitter på en meditationskudde i nästan 12 timmar per dygn medan sekunderna tickar iväg från mitt liv. Jag får panik över att jag redan är 32 år och att jag inte utnyttjar varje andetag till att föra mig framåt i livet.

Andra dagar, någon timme per dag, går meditationen enligt instruktionerna och det känns rätt så intressant att vara här. Men det är ändå med stor lättnad som jag säger hej till Martin den tionde dagen. Alla pratar glatt efter tystnaden, det blir rena hönshuset av kackel i matsalen. Morgonen därpå är det städning och sedan är vi fria.

Goenka sade att kursen är bra för oss, alla går härifrån glada. Jag tänker i mitt stilla sinne att det är lättnad över att äntligen komma härifrån. Men det är väldigt speciellt att komma så nära sig själv, lära känna sig själv när det inte finns några störande moment runtomkring. Sina farhågor, förhoppningar.

Kommer vi att gå in i ett nytt Goenka-retreat?

Ja.

Men inte denna månaden.

Gången till meditationssalen, kvinnornas rum till vänster

Läs mer

Tillfälligt avbrott – in i tystnaden

Så var det dags att gå in i tystnad igen. Idag åker vi till Nilambe för att meditera i 10 dagar. Inget internet. Ingen ström. Ingen mobiltelefon.

När vi hörs nästa gång har vi tagit oss till Bangkok. Eventuellt mellanlandat i Nirvana.

Vi hörs.

Läs mer

I Buddhas fotspår i Bodhgaya

Buddhor på stupa vid Nalanda

Vi bestämde oss redan dagen efter vår kurs på Tushita att vi ville studera våra sinnen ännu mer. Efter några dagars pusslande med busstidtabeller och flygbiljetter åkte vi ner till Bodhgaya och Tushitas systercenter Root Institute.

Bodhgaya är den heligaste platsen inom buddhismen. Här under Bodhiträdet blev Buddha upplyst för tvåtusen femhundra år sedan. På den platsen finns idag, förutom trädet, en park med ett stort tempel, bönehjul och stupor. Här i parken mediterar man, gör prostrationer eller bara går runt och känner den magiska atmosfären. Dagens träd kommer från en stickling från trädet som Buddha satt under. Detta då en avundsjuk drottning valde att bränna ner trädet när hennes man kung Ashoka blev för intresserad av buddhismen. Som tur var så fanns redan en stickling på Sri Lanka, som man kunde återplantera här. Det är runt detta jättelika fikonträd som byn Bodhgaya har växt fram.

Bodhgaya ligger i en av de fattigaste staterna av Indien, Bihar. Den dammiga pilgrimsplatsen ligger mellan Varanasi och Calcutta (Kolkata). Här finns tempel i alla smaker. Från mystiska tibetanska tempel med läskiga bilder på demoner till ståtliga thailändska tempel med gyllene drakar och en bild på kungen framme vid altaret. Hit kommer pilgrimer från hela världen och många lärare håller undervisning här. I december kommer Dalai Lama hit och då förväntas det kommer mellan 200.000-500.000 hit för att ta del av undervisningen.

Root Institute ligger en bit från huvudbyn och består av en huvudbyggnad, två tempelbyggnader och flera mindre byggnader för logi. Det var här vi under tio dagar studerade hur sinnet fungerar. Dagen började klockan sex på morgonen och sedan var det meditationer, diskussioner och föreläsningar fram till kvällen.

Huvudsakligen undersökte vi tre frågor om medvetandet:

  • Vad består sinnet av? (The Knower and the known)
  • Vad består jaget av? (Kallade de fem aggregaten: Kropp, känslor, perception, tankar och medvetande)
  • Hur fungerar sinnet, vad leder till lycka och vad leder till lidande? (Mentala faktorer – 51 olika, typ ilska, avundsjuka, omtanke och uttråkning)

Efter djupdykningen in i våra psyken var vi väldigt nöjda och hade fått flera nya vänner. Två av dem bjöd in oss på en utflykt några dagar senare till några kända pilgrimsplatser. Med på utflykten var även en av våra lärare från kursen, Yarphel. Han har varit munk i sisådär femton år.

Martin mediterar i samma grotta som Buddhas främste elev.

Vi begav oss till platser som där Buddha levt och lärt ut. Det kändes magiskt att sitta i samma grotta som Buddha mediterat i. Att sitta och läsa och reflektera över den viktigaste texten inom buddhismen, Hjärtsutran, på samma plats som Buddha gav den 2 500 år tidigare var verkligen mäktigt! Plötsligt kändes Buddha inte som en sagofigur längre, utan en man som har levt och gått och pratat just här, i denna verkligheten.

På samma plats Buddha suttit satt nu en tjej från Kullavik och en kille från Vilshult. Funderades över samma frågor som honom. Vem kunde ana det?

Läs mer
Sida 1 av 212