Inlägg taggade "Sri Lanka"

Tystnaden över – med råge!

Nu ligger vi långt efter med inläggen. Sedan vi skrev sist så har följande hänt:

  • Vi har varit inne 8 dagar på centret Nilambe (gick ut ett par dagar tidigare)
  • Vi har gått omkring i Kandy, denna vackra bergsstad med sjö i mitten på Sri Lanka
  • Vi har tagit flyget från Sri Lanka till Bangkok och bott i våningssäng med okända men trevliga människor
  • Vi har fått nobelt besök i en hel vecka av vännerna Lena och Fredrik  innan de reste vidare till Australien
  • Vi har irrat runt på Bangkoks flygplats och letat efter försvunna föräldrar (eller rättare sagt, felplacerade föräldrar i förhållande till barn)
  • Vi har upptäckt hur skönt det är med AC på rummet. AC for the win! (När det inte blåser en rätt i nacken när man ska sova)

Men först är först. Och först kommer Nilambe.

Utsikt!

En meditations-oas för icke-munkar

Vi står på vad som i ögonblicket känns som världens farligaste buss. Bromsarna fungerar knappt, det är så smockfullt med folk att vi balanserar i mittgången på en fot, med andra foten på någon annans fot, och hänger i räcket ovanför. Armarna värker när bussen svänger i bergskurvorna och man får hela folkmassan i ryggen. Vid varje busshållsplats trycker inkastaren på fler och fler. Gamla kvinnor, män, skolbarn med sina stora ryggsäckar. En liten pojke ligger och sover på Martins ryggsäck framme vid föraren. Vi funderar allvarligt på att kasta av inkastaren vid nästa busshållsplats. Jag känner hur paniken växer när folk klämmer sig ur bussen vid stoppen (för ingen kan ju gå av för att underlätta – det vore för enkelt) och jag tänker på våra stora ryggsäckar. Hur i hela fridens namn ska vi lyckas ta oss genom bussen med dem?

Men allt löser sig, såklart. Vi får till och med med oss ALL packning som vi kom ombord med. Med genomsvettiga tröjor åker vi de sista kilometrarna uppför teodlingarna med en tuk-tuk. Och plötsligt lägger sig lugnet.

Trädgård med gångstigar för gående meditation

Vi har hamnat i en tyst oas gjord av små gångar, trädgårdar, träbyggnader och fint skrivna skyltar, nedanför en tallskog och med utsikt över en dal med omgivande berg. Det är eftermiddagsfika, och småprat från den enda tillåtna pausen i tystnaden sipprar ner från matsalen när vi lägger av oss våra väskor och skriver in oss på kontoret.

Reglerna är många, men enkla. Var tyst. Gå inte utanför centret (för kvinnor, det kan vara farligt). Klä dig modest och täckande. Var med på gruppmeditationerna. Håll ditt rum rent. Hjälp till när det är arbetsmeditation. Var på ditt rum efter sista meditationen för dagen. Håll kontakt med motsatta könet till ett minimum.

Efter inskrivningen blir våra liv schemalagda. Schemat och små påminnelser om reglerna sitter på anslagstavlor och i rummen. ”Silence is beautiful”, ”Come with empty hands, leave with empty mind”.

En dag på Nilambe

Klockan 04.45 ljuder ett trummande ner till sovbyggnaderna. Ljudet kommer från en gigantisk träklocka uppe vid matsalen. Jag tänder min pannlampa, klär på mig ordentligt och går till tvättstället vid kvinnornas toaletter för att borsta tänderna. Det är kallt och mörkt. De flesta går omkring med pannlampor, och vi ser ut som små rymdvarelser med lysande ögon när vi i tystnad gör våra morgonbestyr.

05.00 till 06.00 är första meditationen. Grodorna spelar en serenad för mig från dammen i trädgården när jag går upp till meditationshallen. Jag tar en plats på en av de tre bänkarna längs väggarna. Vid kortväggen längst bort står ett altare med en buddha och blommor, och en sittkudde för läraren. Ett litet ljus är tänt. Jag njuter av att inte behöva göra något mer ansträngande än att sitta ner och bara vara uppmärksam på min andning den första vakna timmen.

Yoga en uppskattad paus i sittandet

Männens tvättstuga

Efter första meditationspasset vankas morgonthe och sedan Medvetna Rörelser, även känt som Yoga. Sedan är det frukost. Gröt med dadlar, banan och jordnötter, alternativt ris och curry. Sedan arbetar vi med det som behövs vid centret: sopar gångar, krattar gräs, rensar ogräs, bränner toalettpapper, svabbar dusch- och toalettgolv, håller våra rum rensopade, tvättar våra kläder. Därefter är det dags för nästa gruppmeditation innan det är egen meditationtid.

Vegansk lunch

Sittplatser utanför matsalen

När lunchtid trummas ut vid 12 är jag riktigt hungrig. Det bjuds oftast på ris med två olika sorters varma grönsaks- eller sojaröror och sallad, med frukt till efterrätt. Några dagar får vi besök av hungriga apor som hoppar omkring eller tittar på oss med lagom utmanande blickar.

Eftermiddagen börjar med egen tid, och efter det är det mer gruppmeditation innan vi får en halvtimmes Medvetet Pratande (inget skvaller eller annat meningslöst prat) med eftermiddagsthe i handen. Mer yoga och arbetstid följs av kvällsthe med skorpor. Sist på schemat står chanting och kvällsmeditation. Chantingen, vilket innebär att man sjunger/mässar buddhistiska texter på språket pali, är väldigt stämningsfull med massor med tända ljus och sittkuddar på golvet i meditationshallen. Det hade varit ännu mer stämningsfullt om inte lärarna hade varit tondöva.

Tidig kväll

Efter klockan 20.00 står rymdvarelserna och borstar tänder igen, och sedan skall man vara på rummet tills läggdags. Vilket inte kom långt därefter…

Kort så var det väldigt avslappnande att vara på Nilambe. Naturen var vacker, meditationsläraren väldigt bra och omhändertagande, maten god, fridfullheten välbehövd… Om vi hamnar på Sri Lanka igen så kommer vi att åka upp dit och göra ett nytt retreat. Och förresten… vi tog en tuk-tuk heeeela vägen tillbaka till Kandy. Det var det värt!

Läs mer

Tillfälligt avbrott – in i tystnaden

Så var det dags att gå in i tystnad igen. Idag åker vi till Nilambe för att meditera i 10 dagar. Inget internet. Ingen ström. Ingen mobiltelefon.

När vi hörs nästa gång har vi tagit oss till Bangkok. Eventuellt mellanlandat i Nirvana.

Vi hörs.

Läs mer

Hikkaduwa är inte indien

Sommarstuga modell Hikkaduwa

Tre timmars bussresa söder om Colombo ligger Hikkaduwa. En gång en sömnig fiskeby men som nu, likt många andra ställen i asien, ett paradis för vintertrötta turister. Här finns allt en turist vill ha. Här kan du slöa på stranden i dagar. För övrigt en fantastisk strand som är speciellt känd bland surfare. De höga kraftfulla vågor rullar in och blir en lekplats för vuxna.
Här är alla restauranger längs vattnet likadana. Ris, curry, pizza, pasta och gratis trådlöst internet. På kvällarna spelas någon lightvariant av klubbmusik. I Hikkaduwa är det lätt att resa.

Hit kommer många som reser själva. De som är lite halv-independent. Dom som inte riktigt vill göra fyra månader med ryggsäck men som tycker att paketresor är för tråkigt. Då är Hikkaduwa lagom spännande.

Vi bodde hos familj tio minuter från stranden. Här var det betydligt billigare att bo och stämningen varmare. Huset låg bland andra bostadshus och inget internet så långt antennen räckte. Pappan i familjen är tuktukförare. Mamman skötte om de två hemmaboende barnen, svärmor och den äldre systern.

Rummet var enkelt men fungerade bra för oss. Utanför dörren fanns kokospalmer, bananträd och ett litet altare med en buddhafigur inuti.

Varje dag bjöd mamman oss på hemlagad mat, om vi så ville. Ris, curry, papadam och frukt till middag och lunch. Efter ett tag blev vi en del av familjen. En dag skulle vi upp tidigt för att ta bussen in till Colombo och Thailändska ambassaden. Vi berättade att vi skulle åka runt sjutiden mot Colombo. Den morgonen vaknar vi av att någon knackar på vår dörr vid klockan sex. Utanför står vår familj med två koppar nybryggt the så vi skulle vakna till och inte missa vår buss. Pappan följde dessutom med oss till vägen och vinkade in rätt buss till oss.

Vi stannade i Hikkaduwa i nio dagar. Mest slappade vi och läste böcker. Och lät Martins knä ta igen sig efter en alltför dansant nyårsnatt i Colombo. Vilket var skönt.

Sri Lanka känns som Indien fast på lägre växel. Här finns tuktuks, men de är trevligare och mindre påträngande. Butiksägarna är vänligare och bussarna finare. Det finns lite mer plats att vara på helt enkelt. Och det gillar vi…

Läs mer