Hemma utan ett hem

Sista bilden på den här resan

Sista bilden på den här resan

Det känns som tre månader. Men vi vet att det är nitton. Nitton månader sedan vi åkte härifrån. Till dit. Eller rättare sagt Tilll Någonstans. Då var vi på jakt efter ett äventyr. Och lugn och insikter och så mycket. Och nu är vi tillbaka.

Det är kallt när vi landar i Köpenhamn. Utan strumpor går jag ner till tåget. Hoppar efter tio minuters väntan in i det kalla tåget. Vi är på väg hemåt. Utanför dansar snön förbi. Märkligt. För tre dagar sedan var jag i ett 42gradigt Bangkok. I en stad som aldrig sover. Nu, på väg mot ett kyligt, tyst Sverige.

Jag trodde jag skulle känna mer melankoli. Men det finns liksom inte där. Inte heller känns det så stort eller bombastiskt som jag tänkte mig. Kanske för att vi rest så mycket och förflyttat så mycket att även de största förändringarna bara är förändringar. Åka till Sverige eller åka till Malaysia. Same same, but different?

Kanske har vi ännu inte rotat oss så mycket att det gör ont att byta platser.

Jag tittar ut igen. Havet är gråblått, himmlen mest grå. Men vi ler och är nöjda.

Det är en känsla omöjlig att beskriva. Att komma hem fast ändå inte. Det är bara en ny anhalt på vår resa. Den Långa Resan.

Läs mer

Overkligt

IMG_0220Två veckor kvar.

För snart 19 månader sedan begav vi oss till Kastrup för att börja Resan. Och nu, när det är så lite kvar så är det inte utan att vi undrar om vi verkligen tog vara på tiden. Gjorde vi allt det där vi skulle? Vi var ju aldrig i Varanasi, eller Goa. Inte ens på Koh Tao, som jag verkligen såg fram emot innan vi åkte. Ingen yogautbildning blev det. Mindre bokskrivande än jag hade planer för. Och andra små projekt.

När man är i ett stressat sinnestillstånd kan man göra upp hundratals fantastiska planer. Och nu skulle vi ha All Tid I Världen att sjösätta dem. Men när tiden gick försvann det stressade. Vi hade ju trots allt all tid i världen. Och saker som lät viktiga i början slutade kännas viktiga.

Fram tills nu.

På två veckor ska jag i ilfart skriva på min bok. Göra planer för allt som vi vill ta tag i när vi kommer hem. Smyckesverkstad, musik, aktiehandel, bloggar, träning. För när vi kommer hem så kommer vi inte att ha all tid i världen längre, så vi måste noggrant designa det liv vi vill ha. Vi funderar på om det inte hade varit lättare att bara vinna på lotto.

Jag undrar om alla känner så här i slutet på en långresa. Att det trots allt inte fanns tillräckligt med tid. Men om vi inte hade all tid i världen så skulle vi nog ha pinnat på snabbare. Haft mer fixerade planer. Åkt till Varanasi, Goa och Koh Tao. Frågan är om vi verkligen skulle ha fått ut mer av resan, eller om det bara var en inbillning. Det är den inre resan som är betydelsefull, och den gör vi nog mer noggrannt nu när vi upptäcker hur stressande det är att känna sig ofärdig, ha beslutsångest och fundera på om vi ska åka till Koh Tao eller inte.

Jag tror till och med att det kan bli en semester att komma hem.

Vi ses snart.

Läs mer

Burma – ett galleri

Det är svårt att beskriva Burma i ord. Så vi väljer att visa bilder istället.

Smart va?

Läs mer

6 myter om Burma, vilka har du gått på?

Schwedagon pagoda, Burmas mest kända symbol?

Schwedagon pagoda, Burmas mest kända symbol?

När jag nämner att jag varit i Burma regerar många med att säga att de också skulle vilja resa dit. Vilket är förståeligt. Framförallt efter det senaste årets charmoffensiv från regeringen.

Och läser man resereportagen höjer de Burma till skyarna och det låter som det är sååå fantastiskt underbart och sååå bra att åka till nu. Men är det verkligen det? Här är de vanligaste myterna jag hört om Burma, och vad jag tycker om dom.

1. ”Burma är öppnare nu”

Det beror pa vad du menar med öppnare. Du har fler internetkaféer och fler tidningar. Men som turist får du fortfarande bara åka till vissa delar. Och du blir skuggad av polisen ibland. Och det finns antagligen lika många informatörer, angivare, nu som då.
Frågan är också hur mycket öppnare Burma är för burmeserna?

2. ”Turismen är bra för Burma”

Det beror på vem du menar. För de som redan har pengar och äger hotell, restauranger eller flygbolag så ja. De blir rikare. Dessa är dessutom personer som betalar höga skatter till regeringen. Men för de som jobbar på hotell och restauranger är det nog väldigt får ökade löner på grund av det.

Turismen medför bara marginellt antal jobb

Visst, det behövs lite fler guider och kypare men det är nog marginellt antal för en befolkning på 60 miljoner invånare där de flesta är fattiga bönder som tjänar sju kronor per dag.

Turismen sätter endast liten press, om någon, på regeringen

Turistindustrin medför inte några större inkomster för regeringen. Jämfört med pengarna som forsar in via ädelstenar, guld, vattenkraft, gasledningar och skogsskövling spelar turisternas dollar inte så stor roll.

Turisterna ser bara det regeringen vill visa

De stora turistmålen (Inle, Mandalay, Bagan och Yangon) är väl tillrättalagda enligt regeringens önskemål. Det är hit de flesta turister åker. Dessutom verkar de flesta vi träffar på inte riktigt reflektera över vilken typ av land de reser till. Eller vart deras pengar går. Jag är ingen Burmaexpert, men är i alla fall medveten om att en del av pengarna jag lägger på hotell i Burma går till ammunition som militären skjuter sin egen befolkning med. Och försöker sprida mina pengar och minska andelen dollar som går till regeringen.

3. ”Demokratirörelsen/Aung Saan Siu Kyi tycker turism är OK nu”

Ett vanligt argument som poppar upp, främst av resebolagen. Synd att det är falskt.

Vad Daw Aung och Nationella Demokratiska Partiet (NLD) har sagt, och svenska burmakommiten säger är att medvetna turister kan vara bra för burma. Busslaster med människor som förväntar sig ett nytt Thailand är de fortfarande emot. Eller lyxiga flodbåtar upp för Irrawady floden. Dessvärre är det bussturism och flodbåtar som många resebolag säljer.

4. ”Det är lättare att få visum nu”

Nej. Det är lika lätt idag som för tre år sedan. Eller fem år sedan. Gå till ambassaden, fyll i blanketten (samma som tidigare) och du har ett visum någon dag senare. Lika enkelt som innan. Enklast går det antagligen i Bangkok där du kan få det samma dag.

5. ”Burma är billigt”

Hotellen i Burma är antagligen sydostasiens minst prisvärda. Ett ruffigt, litet, smutsigt rum i Yangon kostar mellan $20-30. En 30 minuters flygresa $110. Däremot är det enkelt att äta för $1-3 per måltid om du äter på lokala platser

6. ”Burma är det nya Thailand”

Nej. Burma leds av militärer, krigar mot sina egna, fängslar oppositionella och diskriminerar minoriteter. Och saknar fria val.

Var kommer myterna ifrån?

Antagligen tjänar flera på att bilden av ett nytt fritt Burma lyfts fram.
Västerländska företag som Coca-Cola vill in på den tidigare stängda marknaden. Om bilden av Burma blir mer positiv, genom fler turister och fler statsbesök, är det enklare att motivera att man bryter tidigare handlingsembargo.

Resebolagen vill självklart sälja resor och tidningar vill visa fina resereportage. Dessutom vill turister se fina solnedgångar. Så från väst finns stort intresse.

För regeringen innebär det legitimitet. Turismen signallerar ”Burma är OK nu” vilket gör att regeringen får högre status. För det är knappast pengarna från turismen som regeringen vill åt; i jämförelse med guld, ädelsten, teak och vattenkrafttillgångarna bringar turisterna bara in småpengar.

Burma ÄR fantastiskt!

Res till Burma om du vill uppleva det. Men kolla upp först! Läs på hur du kan hjälpa burmeserna genom din resa där, hur du kan undvika att ge mer pengar till militären och vad du kan göra för att underlätta för demokratirörelsen. Sprid dina pengar, ät streetfood och åk lokalbuss.

Vad har du fått för bild av Burma? Har du märkt fler reportage om Burma som turistmål senaste åren? Vad tycker du?

Läs mer

Mandalay – dammigt men välkomnande

Mycket har hänt i Burma sedan förra året då Lonely Planet publicerade sin guide, och speciellt sedan Martin var här, för tre år sedan. Det sitter reklampelare på flygplatsen. Priserna för boende har tredubblats. Stora bilder på Aung San Suu Kiy är till salu vid pagodorna. Och på en uteservering sitter en lapp på väggen – wifi password: topchoice.
Jag tar fram telefonen och kan mycket riktigt koppla upp mig och hämta hem mina mail.
När vi kommer tillbaka till vårt hotell stannar vi till och pratar med två tjejer som varit i Yangoon. Där finns en bankomat som tar utländska kort. Vi häpnar över att det inte bara går, utan även ger en helt godkänd växlingskurs.
Det tillstängda Burma som Martin besökte verkar försvunnet.
Vi cyklar runt en eftermiddag, får damm i ögonen men leenden och glada rop från alla vi möter. Klungor av barn följer efter oss när vi går omkring inne vid en pagoda, vill ta i hand och hälsa eller ge oss en low-five när vi cyklar därifrån.
Alla är genuint vänliga. Stannar till och ger oss vägbeskrivningar om vi ser det minsta vilsna ut. Trycker inte på om vi inte vill åka i deras taxi. Vill säga hej och prata bara för att få träna på sin engelska. Men får världens bredaste leende om vi säger ”hej” på burmesiska.
Vi spenderar mycket tid att gå omkring inne i mindre bostadsområden eller lokala marknader, där såvitt vi ser, inga andra turister går.
Och känner oss välkomna.

Läs mer

En ny typ av tystnad

Efter en fantastisk nyårsnatt på ett nattklubbstak i Bangkok beger vi oss in i nästa äventyr.
Imorgon åker vi till Burma. Tempel och vänliga människor.
Vi hörs igen när vi kommer tillbaka till Bangkok 30/1.
Hej så länge!

Läs mer

Här är vårt 2012 – hur var ditt?

Det är nu sex timmar kvar för oss på 2012. Framför mig ligger lite godispapper och vi skall snart gå upp på rummet och göra oss klara för kvällen. Vi är inte riktigt säkra på var vi skall vara vid tolvslaget. Men det ger sig. Jag kollar igenom arkivet på bloggen och ser att det är länge sedan förra nyårsafton. Eller känns som det.

Här kommer en liten summering av vårt 2012.

Januari – Sri Lanka

Familjen i Hikkaduwa

Familjen i Hikkaduwa

Vi vaknar upp den första dagen på år 2012 i ett fint hotellrum i Colombo, Sri Lanka. Nyårsnatten var en märklig kväll på sjaskigt kasino (men gratis drinkar), sönderdansade knän (låga skor utan dämpning ingen bra idé för Martins knän) och en sandalshatande nattklubb. Januari spenderar vi annars med en fin familj i Hikkaduwa (pappan tuktukförare) och åtta dagar i retreat utanför Kandy. Sri Lanka var ett stopp på väg mot Thailand.

Februari – Thailand

Gruppfoto vid triangeln

Gruppfoto vid triangeln

Vi får våra första ”gäster” på resan hemifrån i februari. Våra vänner Lena och Fredrik stannar till i Bangkok en vecka på väg ner mot Australien. Underbart roligt att få koppla av med vänner som redan känner en. För även om vi möter nya vänner hela tiden är det skönt att inte behöva börja om från noll med vänskap. Min mamma Ann-Marie och Madeleines pappa Kristen kommer ner några veckor och vi reser runt i Thailand. Vi börjar i Bangkok några dagar, sedan Chiang Mai och Koh Samui och Koh Phangan innan de två åker hem igen.

Mars – Thailand

En lägenhet i Bangkok blir vår semester i semestern. Dagar med gym, Pad Thai, AC och utsikt över staden laddar våra resebatterier innan vi sticker till Malaysia.

April  – Malaysia, Filippierna

Fiskutflykt på Parhentian Island

Fiskutflykt på Parhentian Island

Redan första dagarna gillar vi Malaysia. Några nätter i Kuala Lumpur och sedan vidare mot Perenthian Islands för dykning och lite strandliv. Därefter blickar vi österut, slänger av oss de stora ryggsäckarna i Singapore och reser med småväskor genom Filippinerna. Valhajar, grottor och massor med sol!

Maj – Filippinerna, Indonesien

Efter ett snabbt stopp i Singapore för att packa om våra väskor reser vi vidare mot Indonesien. Djupt muslimskt land som stoppade Lady Gaga konsert då den var för vågad. Java bjuder på vackra vulkaner, spektakulära Buddhamonument och underbara stränder på Bali tar vi med oss efter några veckor här. Och smak av fantastiskt kaffe från Java!

Templen är överösta med skulpturer

Templen i Borobudur är överösta med skulpturer

Juni – Indonesien, Malaysia

Tillbaka i Malaysia igen och Kuala Lumpur. Vi testar skapa lite vardagar här. Under två veckor har vi en dagsrutin, bor på samma plats och gör lite saker. Madeleine skriver på sin bok, jag börjar skriva på en ny reseblogg. På min födelsedag åker vi in på nästa retreat, ett 10-dagars Vipassana i Goenka traditionen.

Juli – Thailand, Laos, Vietnam

Efter en månad utan backpackerliv slänger vi i den intensivare reseväxeln igen. Två nattåg norröver från Perhentian Islands och vi är i Laos. Under två veckor hinner vi med natur i grottor och krukor.

Risfält i Laos

Risfält i Laos

Vi lär oss hur enormt sorgligt Laos historia är. Och hur enormt mycket bomber som fortfarande ligger kvar sedan USA försökte bomba bort kommunismen här. Sedan knappa två veckor i Vietnam, med scooterfloder, Halong Bay och ett miniryssland i semesterparadiset.

Augusti – Vietnam, Kambodja, Malaysia

I Kambodja stannar vi hos Underbart snälla Johanna.

Amok fish i Phnom Penh

Fisk löper amok i Phnom Penh

Hon visar oss de bästa restaurangerna och huserar oss i sin stora, härliga lägenhet! Fantastiskt med cappuccino och AC igen! Vi har nu varit ute ett år på resan. Lärt oss mycket. Glömt ännu mer. Tillbaka i Malaysia stannar vi till lite i KL, försöker ta oss upp till Perhentian men får vända väl framme då allt boende är fullbokat i en vecka.

September – Malaysia

Vi återvänder till Perhenthian Islands och tar vårt Advanced Open Water dykcert. Vrakdykning, djupdykning och lite videofilmande ingick. Det är en del av förberedelsen inför Borneo och Sipadan.

Regnskogsresenärer

Regnskogsresenärer

Under Borneo kommer nästa gäst ner, Madeleines mamma Anki. Djungler, apor och lite engelskt eftermiddagsthe hinner vi med. Därefter åker vi mot Sipadan för dykning och Ankis mamma beger sig hemåt.

Oktober – Malaysia, Indien

Med blandade känslor återvänder vi till Indien. Intensiva Indien är svårt att beskriva. Men tillbaka åker vi i alla fall. Vi börjar med att åka upp till Madeleines favorithäng McLeod Ganj.

Frukost med utsikt

Frukost med utsikt

Här möter vi något oväntat upp med Linn, som vi mötte för nästan exakt ett år sedan på ett retreat här. Vi spelar kort och myser i dagar! Sedan ett nytt retreat, denna gång om medkänsla.

Efter retreatet återvänder vi till backpackerläget och hinner med gyllene templet, Taj Mahal, Darjeeling och Sikkim innan november och vårt långa retreat börjar.

November – Indien, Nepal

Under en månad lever vi och lär på ett tibetanskt kloster i Katmandu i Nepal. Något av det mest givande jag gjort hittills.

December – Thailand

Eldkonstnärer på julafton

Eldkonstnärer på julafton

Kontrasten mellan lugnt kloster i Nepal till svenskt turistkaos i Krabi är enorm. Men vi lyckas ändå njuta av jul i Krabi med Madeleines pappa som är nere och firar jul med oss. Efter Krabi andas vi nu ut i Bangkok. Här skall vi ikväll fira nyår och om fyra dagar åker vi vidare mot nästa anhalt: Burma.

 

Gott nytt år!

Hoppas du får ett fantastiskt 2013!

 

ps. Du hittar alla våra inlägg under Arkiv.

 

 

Läs mer